För några veckor sedan insåg jag att nu får det vara nog. Godis och kakor har de senaste månaderna haft en magisk förmåga att hamna i min mun, via min mage och ut på min rumpa och mina lår. Har sedan i onsdags inte ätit kakor eller godis eller andra sötsaker.
Igår kväll kom första riktiga toksötsuget som jag tycker påminner läskigt mycket om hur det var när jag slutade röka. Jag var inte hungrig, jag var sötsugen. Lyckades stå emot det hela vilket jag är mycket stolt över idag.
Målet med att inte äta sötsaker är viktnedgång, men framförallt att jag inte vill känna det där beroendet igen.
Mina största och valigaste fallgropar kommer vara jobbet, där det är kakor och bullar ofta, och sedan hemma, där sambon ibland köper hem sötsaker som han inte äter på en gång utan sparar.
Min plan är att till att börja med köra detta under en månad helt utan undantag. Känner mig redan piggare och starkare :-)
7 kommentarer:
Heja!
Det är svårt när det där suget kommer... det bästa är ju att inte ha ngt hemma!
...själv har jag varit sugen på chips i en vecka...
kram
Du har ju helt rätt i det. Sambons taktik är att köpa grejer som jag inte gillar :)
Chipssug har jag sällan - vilket jag är glad för. Har du motstått i en vecka? Starkt :)
Sluta ata godis tror jag inte jag skulle kunna klara av. Det mesta annat kan jag nog overleva, men ingen choklad?
Vore skont att vara utan sug for det, men tror inte min vilja ar stark nog. :-)
Jag har ju klarat det förr, så jag VET att jag kan. Problemet är bara att äter man riktigt sött en enda dag så är jag ofta tillbaka på rutan noll igen. Har dock klarat dag 3 också :) Men drack öl och åt nötter :)
sv: aha :) jag gillar Linda W. Har dock aldrig ridit för Linda E... men Agneta är ju väldigt bra, men Linda passar så bra för folk i just min ålder. Eller kanske med alla, men Agneta kunde ju skrika en del på en fastän man inte förtjänade det alltid... Och Linda är så go.
Jaha...Silver var ju inte där alls länge. Synd att Romoe har sålts. Ända sedan jag började på gfrk har jag velat rida honom (påminner kusligt mycket om min förra sköthäst, som inte lever idag) men jag fick aldrig komma upp på honom.
Vem har du nu i hoppgruppen nu? Baloosan? :)
sv: Ja visst var han! Och min förra sköthäst såg nästan exakt likadan ut. Just i huvudet då. De var samma ras. Men min sköthäst var superduktig på att medvetet smälla i sin nosrygg så han hade knölar... haha. men det var väl det som gjorde att jag ivlle rida romeo. jag visste inte hur det känns att rida en sådan häst.
Stella är ju jättefin. Jag gillar henne med! Mitt enda problem med henne är att jag måste "lära" mig rida henne varje gång. Har jag inte haft henne på ett tag glömmer jag liksom bort vad jag ska göra..
haha galoppombyten.. när jag red på Frillesås (kortvarigt, efter gfrk) hade dem en gammal dressyrhäst där som var väldigt stor - eller ja runt 170 men jag hade ju inte ridit det på flera år.. Och på Niagara kunde jag inte sitta ner så tungt. Det gick inte. Jag flög verkligen upp. När han kände det bytte han galopp. Han var verkligen som en gunghäst. Kändes.. speciellt.. men var lite lustigt också haha.
Det var starkt! Jag har också gjort så emellanåt. Klarade 2 månader i höstas. Nu kör jag på lördagsgodis. chips och choklad är värst.
Annars är jag mer som din sambo, har hemma men äter inte på en gång.
Men det är kul att känna att man är så stark i viljan att man kan låta bli :-)
Skicka en kommentar