Håkan Hellström.
Det är så mycket med den killen som egentligen är saker jag borde reta mig på.
Hans naiva och oerhört känslosamma sätt
Hans hattar
Hans ohämmade låtstölder
Hans sprudlande glädje
Hans tonårsångest
Hans 35-årsångest
Hans sätt att betona när han sjunger som gör det helt omöjligt att sjunga med
Rent logiskt kan jag hitta 100 skäl varför jag inte gillar Håkan Hellström. Men med hjärtat och magkänslan så vet jag ju, jag avgudar hans musik och hans artisteri. För han är äkta och det går inte att kommersialisera sönder honom.
Och jag är så glad att jag köpte biljett till konserten på Slottskogsvallen igår. Och jag är så glad att det inte var något förband. Ingen lång utdragen plåga för nåt stackars band som alla ska sucka över och bara önska att det tar slut.
Så glad att han börjar med en inledningen som egentligen är extranummer. "Dom där jag kommer ifrån" följs upp med "Kom igen Lena" och det är för mig ungefär som om Rage Against the Machine skulle inleda en spelning med "Killing in the Name of". Bränna det starkaste kortet först av allt.
Så glad att publiken dansar och sjunger. Dans dans dans!! Indianhövdingarna, ni vet de som står längst bak, med armarna i kors framför bröstet och som möjligen kan nicka lite försiktigt eller stampa lite med foten om det är något de verkligen gillar, de syntes inte till någonstans.
Och Augustifamiljen. Vad är det med detta band? Hur kan de vara så jävla bra? Musiken vävs ihop, övergångarna mellan låtarna är ibland så grymma att de överglänser låtarna och man vill aldrig att det ska ta slut, bara att partyt ska fortsätta hela natten.
Och så Tomas von Brömssen. Han är så osannolik som gästartist att det ju nästan blir förväntat att han ska dyka upp. Märkbart tagen och smånervös inleder han "Försent för Edelweiss", sjunger, spelar flöjt och klarinett, men på något sätt så försvinner hans nervositet och han är bara briljant bra och lyfts av de andra musikerna och hela ens hjärta fylls av en naiv och underbar känsla av kärlek.
Det blir inte bättre än så här. Sommarvärme, musik, dans, sång. Och så får man dela det med 20 000 andra. Kultur tror jag man kan kalla det. Fin kultur. På riktigt.
GT/Expressen ger en femma och GP ger en fyra men har inte lagt upp sin recension för allmän läsning. De har istället en minut för minut-beskrivning av konserten.
