6 maj 2011

Standardmässig (o)trygghet

I senaste numret av Häst& Ryttare - Svenska ridsportsförbundets medlemstidning - finns en artikel om säkerhetsvästar.
"[...]säkerhetsvästar testas för hovsparkar, vassa pinnar och för tryckutjämning om man råkar falla till exempel på ett hinder. Inga 'krocktester' med dockor görs [...]."

 
Vad det innebär är att den vanligaste typen av olycka du råkar ut för som ryttare, ett fall av hästen, inte testas. Det ställs heller inga krav på sådana tester utifrån den CE-märkning som görs av västarna. Orsaken sägs i artikeln vara att varje fall av från hästen är unikt och därmed är det svårt (läs dyrt) att göra tester. Den CE-standard enligt vilka säkerhetsvästarna testas är framtagen av en arbetsgrupp som till stor del består av representanter för tillverkarna av västar. CE-standarden är sedan godkänd av EU.

Jag har själv haft en kluven inställning till säkerhetväst som en del av utrustning vid ridning. De är inte alltid så bekväma, de är varma, de är i vägen när man rider. Utbudet av olika modellerna var tidigare smalt vilket gjorde att det var svårt att hitta en väst som passade ens egen kroppsform. Men utvecklingen går framåt och idag kan man faktiskt hitta en väst som är ganska bekväm och som passar dig, oavsett om du är kurvig, rak, har kort eller långt överliv.

Kraven på att använda väst vid ridning växer också, i vissa tävlingsgrenar såsom fälttävlan är den obligatorisk, och det är obligatoriskt vid hopptävling om ryttaren är under 19 år gammal. På ridskolor kräver man ofta att alla ungdomar och barn ska använda säkerhetsväst. Allt det där sammantaget, utveckling av produkten och  större krav på användande har gjort att mina tvivel på hur bra det är att rida med väst långsamt har försvunnit. Jag har numera en säkerhetsväst som är tillräckligt bekväm för att jag faktiskt ska använda den, åtminstone varje gång jag rider ut eller hoppar. Och den ger mig en känsla av trygghet. En känsla av att jag kommer slå mig lite mindre om jag trillar av.

Själva grundtanken med västen, att den ska skydda mig om jag trillar av hästen, har jag faktiskt aldrig ifrågasatt.

Fina Stella, hur trygg jag än är med
henne så har jag alltid väst när vi hoppar!
Ridning är en farlig sport. Att hantera ett halvt ton djur vars främsta instinkter är flock och flykt innebär så klart risker. Och vi som ryttare är medvetna om dessa risker och gör vårt bästa för att minimera dessa risker. Genom vårt beteende, genom att ständigt försöka förstå och lära oss mer om hur hästar fungerar försöker vi minimera riskerna. Genom rutiner så att vi, hur trötta vi än är, ändå ska hantera hästen säkert. Genom att lyssna på de som vet mer än vi så gör vi vårt bästa för att hantera dessa vackra flyktbenägna djur så tryggt det går. Men också med utrustning som är hel, ren och kvalitetstestad. Jag skulle önska att den var kvalitetstestad utifrån krav som utgår från vår verklighet som ryttare, inte utifrån tillverkarnas ekonomiska möjligheter att göra tester.

Kommer jag nu då sluta använda min väst? Nej, faktiskt så hade jag den senast igår, trots att jag hade läst ovanstående artikel. Skydd mot hovar, pinnar och fall på bommar är trots allt bättre än inget skydd alls.

Inga kommentarer: