Har jag alltså mist förmågan att uttrycka känslor och åsikter utan att slänga in smileys för att visa vad jag menar? Eller är jag rädd för att bli missförstådd och att de som är mottagare av mina skrivna kommentarer ska ta illa upp om jag inte lägger till en glad gubbe efteråt? Och tänk om jag kanske till och med förvirrar människor med mina smileys? Skriver något som är ganska kortfattat och korthugget och så slänger jag på en smiley? Vad vill jag med det egentligen?
Detta var alltså igår.
En liten egenkontroll visar att jag sedan dess har gjort 5 inlägg på Facebook. Två av dem innehöll smileys och ser ut så här:
Om en ny häst på ridskolan:
Konstig kombo med en häst som sägs ha hoppat 1.40 och behöver bomterapi :) Å andra sidan är ju det mesta läskigt när man är ny på GFRK och många hästar som varit rädda i början har ju blivit jättebra så småningom när de vant sig lite :)
Tipsar en kompis kompis om var hon kan hitta foton på kompisens stuga som hon tycker att kompisen ska lägga upp:
Hon har ett helt album här på fejan :) [URL till albumet]
Jag hittar i min utgående mail ett styck mail där jag till och med har en smiley i subjektet.
Det är smileys i nästan alla mina utgående SMS.
Mina slutsatser är så här långt:
- Min vana att använda smileys är så hårt inrotad att det är en helt oöverlagd, vanemässig handling som jag inte är medveten om att jag gör.
- SMS och Facebook verkar vara de träsk där jag smileyar mest
- Det verkar som jag slängar in smileys i SMS som en avväpnande avslutande grej, så att personen ska få veta att jag inte är arg/upprörd/ledsen utan glad. Som ett glatt hej då-leende och ett sätt att visa att vi är väl vänner även om jag nu skrev något till dig som kanske, kanske kunde uppfattats som korthugget annars.
5 kommentarer:
Ny häst? Nu måste jag ju komma och titta :-) Smileys är trevliga att få tycker jag. Jag slänger in dem rätt ofta också.
Smiley-fritt? Näe, inte en chans!! :-)
Herregud. Det där stämmer på pricken. Känner mig oerhört träffad. Får bita ihop för att inte smajla nu...
Hur har det gått?
Jag har också funderat i de där banorna. Själv har jag två inrotade e-egenheter: Smileys och "..."
Kan nog inte skriva ett helt normalt stycke längre utan att slänga in minst en smiley någonstans... :-(
Se! Nu har jag gjort det igen! *LOL*
(Förresten, LOL är väl ingen smiley, väl..?)
Angående smileys i jobbrelaterade mail. Jag är nog både lite för och emot på samma gång. Jag är väldigt restriktiv med smileys i externa kontakter eller nya kontakter. De ger ett litet oseriöst intryck tycker jag.
Däremot vid interkommunikation är det ibland svårt att inte använda dem. Ska man t.ex. kommentera något någon annan har gjort så kan det oerhört lätt feltolkas och det blir genast s.k. "dålig stämning". Avslutar man däremot med en glad gubbe så förstår mottagaren att man har goda intentioner.
Exempel:
Det du har gjort är ju helt fel. Gör om och gör rätt!
jämfört med
Det du har gjort är ju helt fel. Gör om och gör rätt! :-)
Det är ju lite skillnad, eller hur?
:-)
Alltså det går alls inte bra. Jag glömmer bort det HELA tiden. Detta trots att jag dessutom varit hos mina föräldrar med tveksam täckning på mobilen så jag har ju liksom inte ens haft chans att skriva så många och ändå så dräller det av dom. Men det känns ändå som ett nyttigt experiment - att jag gör mig själv uppmärksam på min slentrianmässiga smiley-användning. Men jag håller med dig Pixelmate - det är stor skillnad på de där båda mailen!
Skicka en kommentar