11 frågor och 11 svar

Jag har blivit bloggutmanad av Barbamama att svara på 11 frågor och sedan välja 11 andra som ska svara på 11 frågor de också. Läs gärna hennes blogg, hon skriver om både allvar och roliga saker i sitt liv)

Frågorna jag fick - och svaren:

1. Vad är det bästa du har gjort hittills i livet?

Att jag vågat följa mina drömmar. T ex när jag började på högskolan, när jag flyttade till Göteborg och när jag började rida igen.

2. Vad är det dummaste du har gjort hittills i livet?

Att jag slutade ha drömmar (se fråga 1)

3. Vilket är ditt favoritdjur och varför?

Häst så klart! Det finns ju massor av orsaker, som att de är så vackra, att det är så härligt att galoppera på en strand, att ljudet av häst som mumsar hö är bland de tryggaste ljud jag vet, att det är en sport som passar gammal som ung, man som kvinna, men jag tror att huvudorsaken är den där magin som uppstår ibland när man rider. Känslan av att för en kort stund vara ett ekipage tillsammans med en häst, när minsta rörelse man själv gör på hästryggen vidarebefordras ner i halvt ton häst och hästen gör precis som jag tänkt mig .Det är magiskt att kunna kommunicera över artgränserna på det sättet. 

4. Lever dina föräldrar ihop eller har de gått skilda vägar? Om de har gått skilda vägar, hur gammal var du då?

De lever ihop. De är/var ju bönder gudbevars - specialister inom biologi, jord- och skogsbruk skiljer sig inte lika ofta som andra yrken tydligen :)

5. Hur gammal var du när du drack dig berusad för första gången?

Jag var nog 15 första gången jag drack alkohol. Kanske var jag nåt år äldre innan jag drack mig berusad. Eller rättare sagt - blev drucken berusad av mina vänner E och H!! De hävdar bestämt att jag alltid var nyktrast av oss tre vilket de rådde bot på en gång genom att se till att jag satt i mitten när vi drack raggargrogg... 2 flaskor, en med cola, en med vodka, som skickades mellan oss och de bytte håll hela tiden, med den påföljden att jag drack dubbelt så mycket. Utan att ens fatta det! Det kanske snarare platsar som svar på fråga nummer 2 detta?

6. Har du några fobier? Vilka?

Fobi är ett för starkt ord men jag tycker illa om höjder, ormar och så är jag ganska mörkrädd.

7. Snyggaste kändisen enligt dig?

Johnny Depp! 

8. Vilket är det roligaste skämt då någonsin har hört?

Alltså jag kommer ju aldrig ihåg skämt. Framförallt inte de roligare. Däremot den jättedåliga göteborgsvitsen om vad det är som låter så konstigt från våningen ovanför ("det är chefen, han gör knarriär"), sånt kommer jag ihåg.  Eddie Izzard är dock en favorit som jag ofta skrattar högt åt.

9. Vad gjorde du vid det tillfälle då du fick höra att någon hade krschat flygplan in i World Trade Center?

Jag satt på ett kontor på Mölndalsvägen, var ganska ny på jobbet och i Göteborg och det kändes allmänt overkligt att jag hade kollegor som på riktigt var oroliga över att någon de kände kanske hade dött, för mig var det otänkbart att man kunde känna någon i New York, det kändes så långt borta. Senare fick jag reda på att min kusin landade i NY den 10 september för att börja sitt nya jobb dagen efter, på World Trade Center. Som tur var hann han inte dit på morgonen innan planen kraschade.

10. Tror du att det finns onda människor eller är det bara deras handlingar som är onda?
Det är deras handlingar som är onda. Jag tror inte att människan är svart eller vit, god eller ond. Jag tror att de flesta av oss kan, under fel förutsättningar, begå fruktansvärda handlingar. Och att det handlar om spärrar och hur djupa eller grunda de där spärrarna är. De flesta har väldigt djupt gående spärrar, andra grundare spärrar. Men vi är alla potentiella mördare, om inte annat när det handlar om att försvara våra närmaste, de vi älskar, mot det som vi uppfattar som hotfullt. 

11. Vilken är den bästa bok du har läst och vad är det som gör just den så bra?

Det är ju en oerhört svår fråga för en bokmal som mig. Jag har skrivit ett långt blogginlägg om detta en gång (Den bästa bok du någonsin läst) där jag kommer fram till att det kanske är Luke Rhinehart - The Dice Man. Den är så som böcker ska vara när böcker är som bäst - utmanande och tankvärda.

Så då var det dags att utmana vidare. Utmaningen består av att man svarar på de 11 frågor utmanaren gav dig. Sedan väljer man ut 11 andra personer som ska få svara på de 11 nya frågor som du hittat på. Gå till deras bloggar och berätta att du utmanat dem på din blogg.
Du får inte utmana personen som du själv fick utmaningen av. Jag utmanar

1. Bea
2. Drama Online
3. Stefan
4. Kitty

Och sen har jag inte fler bloggfolk jag följer!! Så jag bryter mot utmaningens regler... :)

Mina frågor till er är

1. Vad gör du helst en ledig dag?
2. Vilken är den bästa film du sett?
3. Vilken är den sämsta film du sett?
4. Din drömresa, vart går den?
5. Vilken kändis skulle du vilja träffa?
6. Vilket yrke, förutom ditt eget, skulle du vilja prova på? Varför?
7. Vilket yrke skulle du absolut INTE vilja prova på? Varför inte?
8. Vilka är dina tre favoritdofter? 
9. Vad är det första du gör när du kommer hem från jobbet/skolan?
10. Har du någon gång varit med om något övernaturligt? Vad?
11. När ljög du senast?

Lantis i stan

Jag har antagligen vetat det här ett tag. Namnet på bloggen tyder om inte annat på det. Jag är en lantis i stan. Ja, just det. En lantis i stan. Inte en lantis på landet.

Tills för några månader sen så trodde jag att "om inte bara om och om var som det är så skulle jag flytta ut på landet direkt". Jag har dock blivit tvungen att syna det där eftersom om och om inte längre är.

Och har jag påbörjat en flytt? Har jag ens funderat i de banorna? Tvärtom.

Jag vill inte alls flytta ut på landet även om inte om och om finns i vägen längre.

Jag tycker om att drömma om livet på landet. Jag tycker om att besöka landet. Jag älskar skogspromenader, i sällskap med hund, eller letandes efter kantareller. Jag älskar kräftfiske (och då pratar jag inte om de där sakerna som bor i havet... utan de som bor i insjöar och bäckar). Men bo på landet permanent? Näää. Jag tror 18 år och några somrar var nog.

Detta med kvinnor och män i reklam

Det är fan i mig inte lätt det här med könsroller och hur kvinnor och män framställs i till exempel reklam. Jag kan till exempel inte bestämma mig för vad jag tycker om Marbodals senaste köksreklam.

Är det härligt befriande att det är män som får känsloutbrott och tröstäter glass i sina fina kök?

Eller är det bara en drift med den stereotypa kvinnorollen? Det finns något i det överdrivna gråtandet hos männen som säger "kolla vad roliga vi är på Marbodal, vi VET ju alla att så här beter sig inte en riktig man men vi är så himla medvetna så vi låter män spela rollen av övergiven kvinna och gråta hysteriskt och äta glass och kasta grejer omkring sig, är vi inte schyssta och coola?"

Vad tycker ni?

11 år i Göteborg

Det börjar närma sig.
Mitt 11-årsjubileum i Göteborg.
Och jag är lika kär i stan nu som jag var då när jag flyttade hit. Kanske mer.
Jag känner mig hemma här. Rotad. Trygg.

Men också ibland skamsen över staden jag valt som mitt hem.
Muteborg.
Handskakningarnas och de informella beslutens stad.
En småstad med lite för stor kostym som vill leka med de stora pojkarna.

Men lik förbannat. Min drömstad. Som blev hemma.

'

Frihet och skuld

Har just blivit ensam ägare till lägenheten jag förut ägde tillsammans med mitt ex. Känslan när tusentals kronor för en kort millisekund mellanlandar på mitt konto och sedan vidare till exets. Illamående och jubel på samma gång. Och i slutändan, en lånesumma kvar som är svindlande i sin storlek. Den övergår mitt förstånd. Och den är i sig så motsägelsefull. Det den är är ju min skuld och låsning till banken. Men det enda jag kan se den som är frihet.

In a brave new world....

Eftersom jag är en sucker för dystopier så högg jag direkt in på på Du sköna nya värld av Aldous Huxley när jag fick den av en vän för några veckor sedan.

För mig har "Brave new world" kanske snarare varit förknippat med ett Iron Maiden-album, eller Shakespeare, men nånstans har jag ju ändå vetat om att denna dystopi existerar men jag har aldrig insett hur mycket av den populärkultur jag gillar som har hämtat inspiration och stoff ur denna bok, t ex Matrix, en av mina absoluta favoritfilmer.

För mig så var den här boken förvånande modern och aktuell, både i sitt språk och i sitt innehåll. Den utkom 1932, är alltså 80 år gammal.

Handlingen utspelar sig i London i en framtid där barn inte längre föds, de produceras. Barnen fostras sedan med hypnopedi (en slags hypnos under sömnen) eller elchocker till att tycka om vissa saker och avsky andra. Barnen är dessutom genetiskt predestinerade så att de blir t ex alfamänniskor, betamänniskor eller kanske epsilonmänniskor.  Rätt människa på rätt plats helt enkelt vilket gör att alla är lyckliga, ingen känner något behov eller strävan efter att nå något annat  utan de är nöjda med sin lott.

De känslomässiga band som uppstår mellan mor och barn, eller mellan två människor som älskar varandra, är  alldeles för passionerade och skulle göra att den sköna nya världen skulle hamna i obalans, och är därför inte önskvärda beteenden. Istället fostras barnen till sexuell frigörelse, de ska vara "pneumatiska" och för Fords skull inte hålla sig till en och samma partner för länge.

Ford ja... han är den varifrån tideräkningen utgår och närmast att betrakta som en slags gud i den sköna nya världen. Religion är annars inte heller önskvärt. Alldeles för passionerat och det skulle ju kunna leda till obalans. Och obalans leder till bråk och krig. Och i bråk och krig slutar människor konsumera. För konsumera måste de. Hjulen måste snurra. Stabilitet! Både hos individen och samhället!


Om något ändå skulle råka bli jobbigt i människors liv så kan det raskt stillas med soma - en drog som delas ut vid arbetsdagens slut. Soma är utan alkoholens baksidor med baksmälla och ångest dagen efter.


Det som chockar mig mest med boken är nog att den känns så relevant och så aktuell i sin beskrivning av en marknadsekonomi som har gått bananas.

Kanske är vi inte så långt ifrån det där. Vi är dock, till skillnad från människorna i den nya sköna världen, fria att välja. Tror vi i alla fall.

Gullighetschock

Något är det ändå med Alla hjärtans dag. Kollegan A berättade att hennes man hade gjort en hjärtformad omelett till henne som frukost och hela jobbet (åtminstone kvinnorna) sa "naaaw" i kör.

Och i stallet i måndags kväll hade en av skötarna skrivit ett kärleksbrev till stallets suraste ponny. Fullt av hjärtan över hela brevpappret och formuleringen "Du kanske är lite sur ibland men det är ju alla" fick hela stallgången (bara kvinnor där också...) att säga "naaw" i kör. Ponnyn såg ganska glad ut, kanske hade det mera att göra med att han just fått hö...