Mitt 11-årsjubileum i Göteborg.
Och jag är lika kär i stan nu som jag var då när jag flyttade hit. Kanske mer.
Jag känner mig hemma här. Rotad. Trygg.
Men också ibland skamsen över staden jag valt som mitt hem.
Muteborg.
Handskakningarnas och de informella beslutens stad.
En småstad med lite för stor kostym som vill leka med de stora pojkarna.
Men lik förbannat. Min drömstad. Som blev hemma.
'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar